Hur det är att vara tvåbarnsmamma

Rätt ofta får jag frågan hur det är att ha två barn till skillnad från bara ett? Har jag märkt av den så kallade tvåbarnschocken? Nu då jag varit tvåbarnsmor i 8 hela månader så tror jag att jag börjar ha på det klara hur det är. Och den berömda tvåbarnschocken lyser nog ännu med sin frånvaro. För jag tycker att det gått lättare än jag hade tänkt mej. Men å andra sidan tänker jag mej alltid det värsta. Det är klart att två barn är dubbelt fler än ett. Och jag har nog varit rejält svettig rätt så många gånger. Och inte är det roligt hela tiden alla dagar. Men på det stora hela är det ändå underbart. För det ger mej så mycket mer än det tar. Jag ser till att försöka njuta av det här småbarnskaoset också. Så gott det går. Igår kväll till exempel när vi stod och lagade middag, kidsen och jag, så kände jag bara stor tacksamhet över att de är så ljuvliga. Hubbe hjälpte mej skära gurka och frågade än det ena än det andra. Lillasyster satt i sin triptrap-stol och pladdrade på och mumsade i sej murun. Ingen gnällde, alla var nöjda och det var någorlunda städigt hemma. Ibland kan vardagen bara vara så fin om man kommer ihåg att se också de små vardagliga ögonblicken. 

Jag tror att mycket hänger på inställningen! Min inställning är att jag klarar allt. Det går, och det blir bra. Jag fattar ju att det är lite mer jobb nu än då vi bara hade Hubbe, för att inte tala om innan man hade barn. Att klä på de två filurerna på morgonen då man skall ut och iväg är till exempel inte min favoritsysselsättning. Men jag tycker vi har hittat ett fint system och det löper någorlunda smärtfritt. Och snart kan de väl klä på sej själva. Sen står jag där bredvid och känner mej överflödig... 

Det är dessutom fråga om en så kort kort tid i livet när barnen är så här små. Några år och så är det över. Tiden har också börjat gå dubbelt så snabbt sen Lillasyster föddes tycker jag. Jag vill inte bara stressa och oja och voja mej. Jag vill hinna njuta och tycka att det är roligt också. Jag vill inte drabbas av chock bara för att jag har två små barn.  Allt går. Ibland blir man lite svettig. Men allt går. Och för det allra mesta så älskar jag det, att vara tvåbarnsmamma. Det är det största och finaste i mitt liv. 

Mina finaste filurer. För det mesta är det bara härligt att få vara Mamma till just er.